Farsan öppnar lådan,inbäddad i den röda plyshen ligger en blänkande Levingitarr. Han fiskar upp ett plektrum ur fickan knäpper lite justerar och dra ett par ackord: Ok, va vill ni höra?
—Gene Vincent, säger Emo.
—Men Mats, vi skall ju gå nu! Morsan står i dörren och ser otålig ut.
—Vi hinner med en låt för ungarna innan vi drar, säger han och börjar spela.
Well
Be-bop-a-lula she’s my baby
Be-bop-a-lula don’t mean maybe
Be-bop-a-lula she’s my baby
Be-bop-a-lula don’t mean maybe
Be-bop-a-lula she’s…
My baby doll, my baby doll, my baby doll.
Morsan faller in och tar över på versen:
Well
She’s the one in the red blue jeans
She’s the queen of all the team
She’s the woman walkin’ that I know
She’s the woman that loves me so
Kaja ser på Emos föräldrar, dom spelar något hon aldrig hört förut.
Farsan slutar mitt i refrängen. Nej nu måste vi dra. Vill ni höra mera får ni följa med!
—Åh får vi det? Ja! ropar Kaja.
—Men men vi skulle ju… Emo ser på Kaja. Kaja det är gamlis musik! Det är bara gamla som är där!
—Ja men dom låter ju så roligt! Snälla kan vi inte hänga med? Hon ser bedjande på honom.
—Åkej då.
Kaja hoppar upp kramar Emo: Ja va kul, råkkabilli! Och kysser honom på kinden.
Be-Bop-A-Lula: Gene Vincent, Sheriff Tex Davis
