Balkongen

Det är en fin  kväll. Månen skiner över radhustaken. -Endast tomten är vaken.

-Va sa du? Anna vänder sig mot honom, siggen glimmar i mörkret Han sväljer nästan tungan, shit varför sa jag det där! -Nä ingenting, han försöker ro sig iland.

-Jo säg fnissar Anna medan hon låter röken världsvant sila genom näbben.

Emo suckar: -Snön ligger vit på taken, endast tomten är vaken. -Din jävla tönt hur fan kan du va så dum, han slår sig själv mentalt i skallen

-Kan du den?

-Vaddå

-Tomten*, Anna skrattar till, pappa läser den varenda julafton.

-Min med, om han inte är för full, mumlar Emo dovt.

-Dricker din pappa?

-Nä, han super, suckar Emo.

Hon  rycker på axlarna och ser ut över huslängorna medan hon alvarligt reciterar:

Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast -

farsan är naken! Anna skriker så det ekar mellan husen. Det tänds en lampa längre bort i raden, en hund börjar skälla, någon öppnar ett fönster. -Vi försöker sova här kan ni vara lite tysta!

Emo börjar fnissa, de sjunker ned på golvet och hela balkongen skakar.

*”Tomten” dikt av Viktor Rydberg   1871. 

Emo och Anna.

-Hej Emo!

Dom är gröna, ögonen och  lyser leende mot honom så att hans knän nästa viker sig, hjärtat slår hårt och han tar ett försiktigt andetag: -Hej, kul att vi fick komma.

Anna sneglar mot den flinande Kent som står bredvid Kaja. -Kul att du kom. Hon lägger vikten på du och sträcker fram sin ciderburk. -Smaka?

Han tar en klunk av cidern, det är sött och värmer i magen.

-Tack! Skitgott!

-Kom! Anna drar med honom i köket som är full av folk.

Vad dom egentligen pratade om kommer Emo aldrig ihåg efteråt. De delade först på hennes cider sedan på ett par av Emos folköl. Han kände sig behagligt berusad, inte av vad de druckit men av henne. Den allra snyggaste och tuffaste tjejen på skolan. Är jag kär nu, jo kanske, byxorna blir i alla fall obekvämt trånga när han känner hennes knä mot sitt. Hon luktar gott.  Och hennes näbb blänker så fint i stearinljusskenet och hennes hud är len och fin så mjuk när hon som av en tillfällighet sktryker sin nakna arm mot hans. Hon är fin. Skärp dig, idiot sabba inte alltsammans nu!. Han sträcker på sig och försöker fokusera på vad hon säger.

- Kom, sa Anna, vi går ut och röker. De gick upp en trappa och ut på balkongen. Anna stängde dörren.

The Supersonic Emobabe

Ken stöter Emo i sidan och viskar ljudligt: – Kolla, kolla där kommer kvällens puma, vov vov!

-Sch lägg av Kent, hon kan ju höra dig ju.

-Jammen hon är ju den snyggast. Emo drar sig lite tillbaka mot väggen och drar Kent med sig-Det är Anna, väser han in Kents öra. Det är hennes fest vi är på. -Håll käften!

-Och du bara står här, kommigennu du har ju napp ju.

-Lägg av!

-Ja men se själv då hon kollar ju bara på dig ju. Emo sneglar bort mot Anna som genast ger honom ett bligt leende. -Gå bort til henne då väser Kent och börjar knuffa honom i ryggen. Emo försöker streta emot men måste ge efter, hon vinkar och vill han skall komma. -Nu eller aldrig Emo, make your move! Han ristar av sig Kent och släntrar över golvet musiken dånar men han hör den inte hjärtat bankar så högt och tror att han nog aldrig har sett en snyggare tjej i hela sitt liv.

Tankar i trädgården (Emo)

Emo går hem genom Botaniskaträdgården, det är kallt och fuktigt. Löven prasslar det luktar gott. Kallt och fuktigt, men hans hjärta är varm och pickar förväntansfullt. Fest hos Anna den snyggaste tjejen i C-klassen. Henne som man bara sneglar på, den tuffaste den koolaste av alla tjejer han känner. -Vänta till Kent för höra om det här, då vet jag en som blir avis.

Kaja

-Hej Emo! Kaja landar elegant på brädan och rullar fram till honom.

-Hej Kaja, du är bra på skateboard.

 -Du är bjuden på fest. Hon sätter ned foten och stannar upp framför honom.

-Jaha, vems fest? Emo kikar på henne. Hon är väldigt söt, och tuff , -Jag menar vem är det som har fest?

-Anna, det kommer några från hennes klass, du är också bjuden.

-Kul, när då?

-Fredag. Kaja sparkar fart och hoppar med brädan upp på en parkbänk.  -Klockan åtta. Hon landar i blomsterrabatten men sprätter lika fort upp igen. -Vi ses!

Emo ser efter henne när hon forsätter nedför gatan. Hon är ganska søt, tänker han igen, men kanske lite konstig.Han visslar när han går vidare.  

Kaja hoppar (Emo)

Emo går över rådhusplatsen på väg hem från skolan. Framför rådhuset trixar skejtarna som vanligt.  Han ser på och känner ett litet sting av avundsjuka.  Hur många gånger har han försökt? Det är nått med grejer som kan röra sig av sig själv. Fixar det helt enkelt inte. -Nu är jag för gammal, det är ju egentligen nått som bara kids håller på med. Om han hade börjat när han var tio-tolv år så hade det inte gjort nått. -Då kunde man ju tillhört oldschool liksom,  men nu, nej det hade sett ut det om han hade drattat på arslet på rådhustrappan. -He,he!

-Hej, se upp !

En av skejtarna tar ett dödsföraktat hopp utför trapporna, han far som en misil förbi Emo med brädan under sig. Skall han fixa det? Det är fler än Emo som stannar upp och kollar med gapande näbbar. Han och han förresten, det är ju en tjej! Och den tjejen, känner han näbben på!