Emo, var har du varit?

-Emo, var har du varit? Klockan är mycket.
-Ute. Han sparkar av sig stöveln men blir sittande.
Morsan ser å honom. Tar ett bloss på cigaretten. –Jo jag vet det, i fem timmar. Hon kisar genom röken. Jag blev orolig. Förlåt att jag tjatade på dig förut, trist att vara osams om småsaker

-Nej det är ok. Jobbigt att vara arg och osams.

-Det finns mat i köket. Gå och ät.
Emo ser upp från pallen. -I love you mummy.
Morsan ser milt på sin son: -I love you to sweetheart. Now, go and´ave some dinner.

-Var har han varit? Farsan stirra in i det blå ljuset.
-Ute, säger han. Hon tänder en ny cigg. -Tror han har fått en vän. Just nu tömmer han kylskåpet. Ser ut som om han aldrig har sett mat förut.
-Har han rökt på?
-Nej vet du vad, Emo gör inget sånt!
-Kanske inte, du känner honom bättre än jag. Vet bara hur hungrig man kan bli.
Morsan drar ett djupt bloss, silar röken genom näbben. –Verkar som vi skall prata lite i morgon.
Farsan ser upp från TV, tar en klunk pilsner. –Ja det är kanske bra.